Efter ett smärre uppehåll...
... På sisådär ett halvår känner jag plötsligt en STOR lust att låta världen veta att jag mår bra. Ja, kanske inte precis just i dessa dagar, med svininfluensan dansandes runt märgen, men i övrigt mår jag bra.
Det är också av den anledningen jag inte har bloggat. Jag har helt enkelt haft för mycket att må bra över för att orka lägga enegi på att älta det som är dåligt för de stackare som hittar hit.
Iallafall har ni inte missat så mycket. Det är lugna gatan.
- Jag kan nu äta varierad kost = jag har inte varit pank sen i JULI!!!
- Jag har skaffat mig ett lugnt och tryggt och bra förhållande, med en riktigt straight man. (WHIIIHO!!!)
- Jag är kär.
- Ingen katt har pissat i min lägenhet på år och dagar. (Istället har katten lagt sig till med ovanan att helt utan skam dra in möss och stoltsera med dem framför näsan på mig... Inte så glad för det.)
- Mina nära och kära känns också rätt stabila.
Vafan, när jag tänker på saken har jag verkligen ingenting att klaga på. Jag har till och med fått en trevlig svärmor! Något jag då aldrig kunde drömma om skulle hända. Och för er som fortfarande hoppas på att hitta kärleken i dödsannonser på damer i femtioårs åldern, i namnen på deras söner, kan jag bara säga att det går. Det GÅR att ha en bra svärmor.
Nej, nu ska jag gå och lägga mig och suga på karamellen det innebär att vara lycklig.
