idasofias

Jaha, så där var det slut. Det där lyckliga, bekymmersfria blåste bort och sönder, bokstavligt talat.
Igår var det storm i Karlskrona. Riktig storm. Och min katt har lärt sig öppna fönster.
Mmm.. Så min katt bestämde sig för att ta en promenad i stormen, medans jag hade en sjukt upptagen skol-dag, oc lämna fönstret i vardagsrummet på glänt.
Ja, och så kom det en stormvind och slet upp fönstret i köket (som jag förmodligen haspat dåligt då jag hade det öppet senast, i Juli). Köket i fönstret fick en jävla fart och bestämde sig för att ge vika. Hela ytter-fönstret fullständigt exploderade in i köket. Lyckades ta sig förbi inne-fönstret (som är helt i stommen, men har en spricka i glaset) och spetsa sig fast i linolium-mattan.
Mmm... När jag sedan helt lyckligt ovetande (då jag dagen till ära första gången på 3 år glömt min telefon) kommer hem till Joel på kvällen och tittar på telefonen hade jag 5 missade samtal från min hyresvärd och fick det finfina beskedet att mitt fönster var sönder, min lägenhet dyngsur och mitt golv massakerat av glas kommer jag på det: JAG HAR INGEN HEMFÖRSÄKRING!
Ja, kalla det helt sjukt men jag har helt enkelt bara missat att teckna en på denna lägenheten. Det har verkligen helt fallit ur huvudet. Helt.
Mmm... Så nu behöver jag ju inte längre fundera på att köpa bil, eller på vad jag önskar mig i 25 års present.
Det verkar dock vara ganska problematiskt att få det där fönstret fixat. Det lär dessutom bli tvist, då det inte verkar gå att laga den faktiska skadan på detta urtids-fönster innan jul. Risken känns ganska stor att min hyresvärd kommer att anse det vara ett rimligt skäl att hävda att hela fönstret behöver bytas ut. Om man ska vänta tills efter jul med att laga skadan måste fönstret som sitter nu monteras ner, och ersättas med en jävla massonitskiva. Ett helt nytt fönster kommer att gå på kanske 10.000, att laga skadan max 5.000.
Så nu måste jag agera vuxet och klokt, och dokumentera skadan ordentligt, höra av mig till ett företag som kan laga det efter jul om ett kostnadsförslag, och stå på mig om att den summan är det jag ska betala oavsett vad min hyresvärd väljer att göra. DETTA är verkligen inte något som jag har tid med, men något som jag blir påtvingad. Jag har verkligen gråtit över ett fönster nu. Jag tror att det var det största "I feel like Raskens Ida" momentet i mitt liv. En riktig highlight.

FAN, om det är såhär att vara 24, hur ska det då vara att bli 25? Hur vuxen måste man bli egentligen?

Det är så jävla typiskt mig det här. Känns som om det bara händer mig. Fast det kanske finns en anledning till att folk inte har katt-trappor ut genom sina fönster? Normala människor kanske tänker ut sånthär?
Jag är ju också höjden av slarvighet. Jag är verkligen en sån där som tar räkningarna ur brevlådan och lägger dem där det känns bäst för tillfället, i någon låda, hylla eller i en gammal väska som jag har på armen. Sen runt det 26:e när det är dags att betala högarna letar jag fram det jag hittar. Hittar jag då ingen från exempelvis boxer så "antar" jag att jag inte fått någon från dem, som om jag plötsligt fått en fri månad. Mhm. Sen runt den 5:e stängs femman av. Detta tycker jag är SKITLUSTIGT! Den 6:e står jag i kassan i BTH:s kiosk och rotar efter min plånbok. Då faller det plötsligt ut en skrynklig faktura med snusfläckar och kaffelatte i kanterna från väskan. Denna tar jag upp och hojtar: Jaha! Det är därför jag har skogstv!

Ja, eller typ. Jag e verkligen en äkta bohem som mamma säger.
En äkta bohem tycker att hyran är en oväntad utgift.

Sov Gott.